Johan Steene - ultralöpning

Jag skulle vilja påstå att de allra flesta har en relation till löpning. Vissa av oss gillar det. Vi förknippar kanske till och med löpningen med någon positivt. Något som ger ett välbehövligt avbrott i den annars så stressade och pressade vardagen. Det blir en plats för återhämtning, ett sätt att koppla bort fullständigt från vardagens bestyr, jobbets ständiga prestationsbegär – en fristad där den fullständiga sinnesron och närvaron sakta får skölja över en. För somliga är löpning förenat med ångest. Ett nödvändigt ont som i förhållandevis många fall dessutom gått och blivit synonymt med träning – fastän träning kan ta så många andra skepnader. Kanske är det så för att löpningen är så enkel – åtminstone i teorins underbara värld. Ni vet den där världen där det också är busenkelt att gå ned i vikt – det är ju bara att äta lite mindre och röra mer på sig. För på pappret är det ju inte svårare än så. Dessvärre lever inte så många av oss i teorins logiska, pragmatiska och förtrollade värld. Men en som sannerligen har en nära relation till långdistanslöpning är Johan Steene – dagens gäst i podden – som inte bara gillar att springa fram och tillbaka till jobbet, han springer nämligen lite längre än så ibland. Till exempel den där gången när han tog världsrekordet i en ultradistanstävling och sprang drygt 45,5 mil på en sisådär 68 timmar. Jag fick den stora förmånen att ta mig ett snack med Johan på plats på hans kontor i Solna för ett tag sedan för att snacka löpning i allmänhet och hans extrema långdistanslöpning i synnerhet – så varsågoda och håll till godo!