Mångfaldskritik och Hitlerdagböcker

Stillastående mångfaldFrån och till i mer än ett decennium har mångfald i medierna dykt upp som ett hett debattämne. Det handlar om att medierna har svårt att på ett naturligt sätt spegla det mångkulturella Sverige och att journalistiken och programutbudet blir lidande av den så vita, medelklassiga och homogena journalistkåren. Policys och strategier råder det ingen brist på, så varför är det då så förtvivlat svårt att lyckas med det man säger att man vill göra? Kanske finns svaret i att diskussionen fortfarande är så luddig och att själva utgångspunkten är förvirrad. Tjuvlyssnandet som arbetsmetodI söndags kom det sista numret av brittiska veckomagasinet News of the World ut. Bakgrunden till nedläggningen är avlyssningsskandalen där tidningens arbetsmetoder till slut blev för mycket för brittiska politiker och nyhetskonsumenter. Men journalister rör sig ju ofta i gränslandet i jakten på sanningen och frågan är var gränsen går. Utifrån den brittiska debatten blickar vi tillbaka och minns IB-affären, där reportrarna öppnade och smygläste post och försökte avlyssna på egen hand. Haveriet Hitlers dagböckerPå en presskonferens 1983 deklarerade stolta tidningschefer att tredje rikets historia nu måste skrivas om. Det var den tyska tidningen Stern som presenterade århundradets scoop och gick ut med att man hade kommit över Adolf Hitlers okända dagböcker. Men det skulle snart visa sig att tidningen gått på en mina och betalat 40 miljoner kronor utan att ställa några som helst frågor.