Moralistisk journalistik och Efterlyst-bråk

Moralistisk journalistik skapar debatt Sexhandel mellan homosexuella män bedrivs i ett skogsområde utanför Karlstad, skriver Nya Wermlands-tidningen. Men det märkliga med den här historien är att det i artikeln inte ges några belägg för den pågående sexhandeln. Historien har väckt kritik om moralistisk och homofobisk journalistik som bygger på lösa uppgifter. I Karlstad har det nu utbrutit en debatt där NWT, bland annat i konkurrenten Värmlands Folkblad, anklagas för att ha spridit homofoba rykten. Oenighet om namnpublicering utifrån etnicitet Nyligen hamnade radarparet Leif GW Persson och Hasse Aro i bråk inför tv-kamerorna om frågan kring namnpublicering. Leif GW Persson hävdade att redaktionerna är inkonsekventa och drar sig för att publicera namn på misstänkta med utländsk härkomst. Men det är långt ifrån bara Efterlyst som möter den här uppfattningen. Att medierna skulle ha en agenda, där man mörkar utpekande uppgifter om personer av utländsk härkomst, tycks vara en av de absolut vanligaste frågorna som ställs till nyhetsredaktionerna i mejl från läsare. Och diskussionen som följer blir laddad. Läkemedelsbranschen självkritisk Efter kritik från flera ansedda medicinreportrar verkar läkemedelsbranschen vilja bli mer öppen med vilka intressen som ligger bakom så kallade spökskrivna artiklar i vetenskapliga tidskrifter. I förra veckans program tog vi upp fenomenet med spökskrivning, något som blivit aktuellt inte minst med anledning av ett antal fall i USA, där läkemedelsföretag anklagas för att ha fört konsumenter bakom ljuset. Och nu säger Läkemedelsindustriföreningen, LIF, att man har misslyckats med att förklara hur processen vid vetenskaplig publicering går till.