Konsten att humla, del 1. Tonsättarna Karin Rehnqvist och Olga Neuwirth.

Att humla - vad är det? Tonsättaren Synne Skouen: -Humlan är inte konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och flyger ändå. Kvinnor inom konstmusiken har ofta fått höra detta: kvinnor kan inte!

Det första programmet i serien Konsten att humla.- Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor, skrev den engelske författaren, musikkritikern och radiomannen Norman Lebrecht år 2006. - Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken.Det handlar ofta om fördomar och omskrivningar som kvinnors tonsättningar har inte samma höga kvalitet eller kvinnors hjärnor passar inte till att komponera.I Sverige är 2006 inte ens var tionde yrkesverksam tonsättare kvinna. Vid konserterna ingår en försvinnande liten del verk komponerade av kvinnor. Detta särartstänkande vilar på en solid ideologi som använder faktisk diskriminering, men även osynliga normer och regler för vad som är passande för just kvinnor.I de sex programmen kommer kvinnor inom konstmusiken själva till tals - i Wien, Prag, Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Kvinnorna är mellan 76 och 26 år gamla. Spänner över ett halvt sekel.I det första programmet möter vi två stora europeiska tonsättare: Karin Rehnqvist i Stockholm och Olga Neuwirth i Wien. Karin Rehnqvist har utvecklat en av de mest särpräglade rösterna inom ny musik sedan 1960-talets Ligeti och Penderecki. I början av 1980-talet skrev hon det verk som blev hennes genombrott: Davids Nimm för 3 sångerskor. Min David baklänges blir Davids Nimm- Jag sysslar med konst och det talar om livet. Och då är ju detta att vara kvinna en stor del av livet när man är kvinnaKarin Rehnqvist fick Läkerols kulturpris för sin förnyelse av förhållandet folkmusik - konstmusik, Christ Johnson-priset, Stockholms Stads Hederspris, Kurt Atterberg-priset, medaljen Litteris et Artibus och Hilding Rosenberg-priset. Karin Rehnqvist blev den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på Kungliga Musikhögskolan och  hon utnämndes senare till Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. - Man kan inte höra på den enskilda tonsättaren om det är en kvinna  eller en man som skrivit ett speciellt stycke musik. Men om man ser det stort, så tror jag att det kan leda till en förändring, ge fler uttryck och en större musikalisk palett, om fler kvinnor får möjlighet att skriva musik och få den framförd, säger tonsättaren Karin Rehnqvist. För 15 år sedan framstod den unga österrikiskan Olga Neuwirth som en av de ledande europeiska nutida tonsättarna. Hon motarbetades vid Musikhögskolan i Wien, och fick fly hemlandet. Studier i San Francisco och Paris samt stöd av professorn och rumänska tonsättaren Adriana Hölsky och nobelpristagaren i litteratur, Elfriede Jelinek, fick Olga Neuwirth att blomstra som tonsättare. Vi möter Olga Neuwirth på det välkända konstnärskaféet Eiles mitt i Wien. Wienklassicismens mecca. Med sina Mozart-look alikes, sina Mozartkugeln, Sachertårtor, hästdroskor och gatumusikanter. Wienklassicism är musik skriven av tonsättare som Haydn och Mozart som levde och verkade i Wien. Och Beethoven, som dog i staden. Även några av de största romantikerna bland de klassiska tonsättarna verkade i Wien, t ex Gustav Mahler, ja t o m Richard Wagner, som blev utslängd. Så det vilar en tung, manlig, konstmusikalisk tradition över Wien. På gott och på ont, framförallt för kvinnor inom musiken. Österrike är ett av de få länder där det aldrig funnits någon kvinnorörelse. -Jag blev öppet motarbetad på Musikhögskolan i Wien, berättar tonsättaren Olga Neuwrth. Som enda kvinnliga elev i klassen, som  bestod av idel unga män, blev jag utan både pris och pengar för sina  skolkompositioner. Idag är jag den enda av klasskamraterna som lever som tonsättare. Olga Neuwirth...