Flerfrontskrig mot cancer i bukspottkörteln

Virus som slår ut cancerceller. A-vitamin som krymper tumörer. Proteinmönster som tidigt avslöjar tumörer. Allt mer görs nu för att på sikt minska den höga dödligheten i bukspottkörtelcancer.

Idag kan ungefär en av tio patienter som får diagnosen bukspottkörtelcancer opereras. För övriga finns inget att göra. Även för patienter som kan opereras är framtiden osäker. För många bryter cancer ut på nytt mellan ett och två år efter operationen. Men det forskas nu allt mer intensivt gällande pankreascancer, som sjukdomen också kallas. På Barts Cancer Institute i London arbetar svenska molekylärbiologen Gunnel Halldén med att modifiera virus som ska tillföras drabbade patienters blod för att slå ut både moder- och dottertumörer. Professor Hemant Kocher forskar på att ge drabbade a-vitamin i kombination med cellgifter för att krympa tumörer så att de kan opereras bort. Tidigare upptäckt av bukspottkörtelcancer är också en avgörande faktor för att överlevnaden på sikt kan förbättras. Diagnosföretaget Immunovia i Lund genomför nu försök på människor med ett blodbaserat test som bygger på avancerade analyser av proteinmönster i personer som anses ha förhöjd risk för pankreascancer. I programmet medverkar också Tatjana Crnogorac-Jurcevic, forskare vid Barts Cancer Institute London, Maggie Blanks, grundare Pancreatic Cancer Research Fund London, forskare Barts Cancer Institute London, Carl Borrebaeck, professor immunteknologi Lunds universitet och Roland Andersson, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Del 1: Den svåra kampen mot bukspottkörtelcancer Mats Carlsson-Lénart [email protected]