Vårt unika blod

Blodet får ofta stå som symbol för livet, men ibland måste det fyllas på. Vi följer blodets väg från blodgivaren till mottagaren.

Tre procent av Sveriges befolkning mellan 18 och 75 år ger blod. En av alla som är beroende av det insamlade blodet är Charlotte Stode, som berättar om hur det känns att få någon främmande människas blod.  De flesta känner till blodgrupperna A, B, AB och 0, och att man är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men visste du att det finns omkring 350 blodgrupper till? Ju fler blodgrupper och blodgruppssystem forskarna hittar desto bättre kan man matcha donatorsblod med mottagare. Eller är det ett universalblod som alla kan få som man borde försöka forska fram? I programmet träffar vi Hilkka Talikka på Blodcentralen på Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Elzbieta Pettersson som ger blod. Vid Lunds Universitetssjukhus forskar professor Martin Olsson kring okända blodgrupper och blodgruppssystem. Medverkar gör också blodgivaren Elzbieta Pettersson, My Tornbo, sjuksköterska vid blodcentralen Skånes universitetssjukhus Lund, Martin Olsson, professor och överläkare i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och Region Skåne, Lena Axelsson, biomedicinsk analytiker Lunds universitetssjukhus.  Ylva Carlqvist Warnborg [email protected]