Böneliv och klosterintriger

Knästående och med händerna knäppta som en svensk Lucia. Så bad medeltidens svenska bönder. Religionsvetaren Viktor Aldrin har som förste forskare gjort de medeltida bönderna hörda igen, efter mer än 500 års tystnad. - Man bad till gud, Jesus och Maria, men faktiskt förvånandsvärt sällan till helgonen, berättar han. Bara i extremfall, när man led av svåra sjukdomar, eller då nära anhöriga låg för döden, tycks helgonen ha kallats in i bönerna, menar Viktor Aldrin, som gått igenom de få historiska källor som skvallrar hur och varför vanligt folk bad under medeltiden. - För dåtidens människor var religionen allt, och det mesta handlade om att förbereda sig för livet efter detta, men trots skillnaderna i tid verkar innehållet i bönerna och sättet som folk bad på, skilja sig mycket litet genom seklerna, berättar Viktor Aldrin. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också aktuell forskning om medeltidens klosterkultur. Historikern Wojtek Jezierski har undersökt det medeltida benediktinerklostret i Sankt Gallen i nuvarande Schweiz, där livet i stor utsträckning påminde om verkligheten i dagens fängelser eller mentalsjukhus. - Om man betraktar klostret på samma sätt som vi gör med dagens slutna institutioner kommer man närmre klosterlivet som det kan ha tett sig under medeltiden, menar forskaren. Programledare är Tobias Svanelid.