Den sista avrättningen

För exakt 100 år sedan avrättades den siste mannen i Sverige. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Johan Alfred Ander, som den 23 november 1910, klockan åtta på morgonen, avrättades med giljotin på Långholmen i Stockholm. - Jag vill mena att Ander straffades extra hårt eftersom han aldrig erkände sitt brott, säger Joakim Forsberg, författare som granskat fallet. Tidigare samma år hade Ander rånmördat en kvinna på ett växelkontor i centrala Stockholm, han infångades snabbt av polisen, men erkände aldrig brottet. Under rättegången och i fängelsecellen uppvisade han istället en näst intill nihilistisk inställning, menar Joakim Forsberg, och kanske var det detta som bidrog till att Ander inte benådades och att dödsstraffet inte omvandlades till ett livstidsstraff. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ett annat 100-årsminne, den så kallade Svarta Fredagen den 18 november 1910, då en brittisk demonstration för kvinnlig rösträtt brutalt nedkämpades av polisen. Två kvinnor dog i samband med polisvåldet och omkring 100 rösträttskämpar arresterades. - Den brittiska kampen för kvinnlig rösträtt var mycket blodig och våldsam, och står i skarp kontrast med hur det gick till i Sverige, berättar historieprofessorn Kjell Östberg. Kvinnor orkar inte med riksdagsarbete rent fysiskt, och kommer dessutom att störa ordningen i kamrarnas arbete, var några av männens motargument mot införande av kvinnlig rösträtt i Sverige, berättar Kjell Östeberg. 1921 skulle kvinnor ändå få tillgång till samma demokratiska rättigheter som männen, men trots det visade det sig att det skulle ta mycket lång tid för kvinnor att ta plats i riksdagen. - I det första valet där kvinnor fick rösta fick bara fem kvinnor ta plats i riksdagen, så man kan nog tala om en backlash för den kvinnliga rösträttsrörelsen under hela 1920-talet, berättar Kjell Östberg. Programledare är Tobias Svanelid.