Getter, kullor och mesost – om fäbodens historia

Kulande kullor och bräkande getter - ursvenska bilder ifrån en nordlig fäbodskultur. Men fäbodarna är egentligen inte något uråldigt inslag i det svenska landskapet, hävdar historikern Jesper Larsson som studerat fäbodarnas historia. - Getterna, messmöret och hela fäbodskulturen är egentligen delar i utveckligen mot det moderna samhället. En utveckling som börjar först kring mitten av 1500-talet, berättar Jesper Larsson. Fäbodarna var nödvändiga för norra Sveriges ekonomiska utveckling under 1600- och 1700-talen, och kom att ha stor betydelse för hela Sveriges ekonomi. I fäbodväsendets Dalarna uppfanns till exempel järnplogen, en uppfinning som sedan skulle spridas till södra Sverige. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia skotska Stirling Castle för att betrakta det pågående arbetet med den så kallade Enhörningsgobelängen. Originalet, de sju 1500-talsgobelänger som avbildar en jakt på en enhörning, hänger idag i Metropolitan Museum of Art i New York, men i Stirling Castle vävs nu exakta kopior. Ett arbete som tar många år och som ställer helt unika krav på vävarna. Programledare är Tobias Svanelid.