När jakten förbjöds

1647 förbjöds all jakt i Sverige för folk som inte var adliga. Historikern Ulf Nyrén har studerat hur bönderna och prästerna reagerade på förbudet, och varför det var så viktigt för frälset att lägga beslag på jakträttigheterna. - De enda som tycks ha reagerat mot förbudet är prästerna, som var upprörda över att de inte ens fick skjuta sig en hare, berättar Ulf Nyrén. Kanske var det också de hårda straffsatserna som gjorde att få människor tycks ha lockats till tjuvjakt under de 150 år som jakten var förbjuden för icke-adliga. Livstids straffarbete eller galgen väntade de som trotsade de kungliga jaktförordningarna. Vad som däremot var fritt att skjuta för vem som helst, oavsett börd, var de stora rovdjuren. - Ja, det är en väldigt märklig´utveckling, att det var skottpengar på varg ända långt in på 1900-talet, säger Ulf Nyrén. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också romerna under andra världskriget med anledning av Förintelsens minnesdag. Inom akademiska kretsar pågår debatten fortfarande om man skall se folkmordet på romerna som en del av Förintelsen, eller som ett separat fenomen. - Det finns vissa forskare som till och med menar att folkmordet på romerna inte ens borde benämnas folkmord, berättar historikern Matthew Kott. Programledare är Tobias Svanelid.